När sjöfarten står still vid centrala flaskhalsar drabbas även Europas inlandstransporter snabbt av tryck. Detta visar en färsk undersökning av ifo-institutet och EconPol Europe, som upprättades på uppdrag av Tysklands federala ministerium för ekonomi och energi. Studien visar att tyska import- och exportflöden i stor utsträckning är beroende av några få maritima flaskhalsar som Suezkanalen eller Bab al-Mandabsundet.
Sjöfart utgör en central grund för tyska leverantörskedjor
Enligt uppgifterna hanteras ungefär hälften av all tysk varuflöden utanför Europeiska unionen via sjöfarten. Ungefär 90 procent av de indirekta rutterna passerar genom några få globala omlastningspunkter. Denna koncentration gör att störningar vid vissa flaskhalsar kan drabba hela leveranskedjan. Forskare betonar:
„Den globala sjöfarten är starkt koncentrerad till några få viktiga sjöfartsrutter och omlastningsplatser.”
Bedeutung der wichtigsten Knotenpunkte
Undersökningen nämner sex särskilt relevanta flaskhalsar: Hormussundet, Bab al-Mandabsundet, Malackasundet,
Taiwansträdet, Suezkanalen och Panamakanalen. Av dem beror en betydande del av det tyska utrikeshandeln. År 2023 passerade nästan tio procent av de tyska importerna genom Suezkanalen. Nästan lika stor var beroendet av Bab al-Mandabsundet med 9,4 procent. Malackasundet var involverat med 8,7 procent, Taiwansträdet 7,1 procent. Den direkta relevansen av Hormussundet var betydligt lägre, mindre än en procent.
Unterschiede nach Produktgruppen
Beroendet blir särskilt tydligt på nivån för enskilda produkter. Ifo-institutet påpekar att under år 2023 nästan 97 procent av de tyska råglimmerimporterna måste passera genom Suezkanalen. Denna mineralresurs används inom elektronik och byggnadssektorn. Beroendet av kemiska råvaror är likartat starkt. Så uppgick 92 procent av importerna av Malonylharnstoff till Tyskland via Taiwansträdet. För kretskort uppgick andelen till 30 procent via Suezkanalen. Författarna till studien betonar att sådana strukturer ”mycket mer strukturella än tillfälliga”
– alltså varaktiga.
Relevanz für Branchen und Industrien
Införlivandet av maritima knutpunkter berör inte bara enskilda produkter utan även hela branscher. Undersökningen kombinerar handelsdata med OECD:s input-output-tabeller. På så sätt går det att se hur stor andel importerade insatsvaror som passerar vissa flaskhalsar.
Framför allt är textil-, läder- och skobranschen uppmärksam. Där passerar mellan 22 och 25 procent av de importerade insatsvarorna via Bab al-Mandabsundet och Suezkanalen. Även kemiindustrin visar beroenden: Sex till åtta procent av deras insatsvaror kommer via Malackasundet, Bab al-Mandabsundet och Suezkanalen. För oljeprodukter ligger andelen importer via Suezkanalen mellan 19 och 21 procent.
Olika mönster beroende på handelspartner
Undersökningen visar dessutom att beroendet varierar kraftigt beroende på ursprungsland. Importer från Asien passerar ofta flera flaskhalsar i rad, ibland upp till fem. Däremot är varor från Nord- och Sydamerika ofta enbart
beroende av Panamakanalen. För afrikanska partnerländer blir bilden blandad, beroende på läge vid Atlanten eller Indiska oceanen.
Konsekvenser för transport och logistik
För transport- och logistikföretag innebär detta beroende att varje störning vid de maritima flaskhalsarna får omedelbara konsekvenser för omlastning, tidtabeller och hinterlandtransporter i Europa. Om containrar i Hamburgs hamn anländer försenade eller godståg till södra Tyskland måste köas i takt – blockaden av en enda knutpunkt kan få hela transportkedjor att bryta rytmen.
Slutsats
Studien visar tydligt att Tyskland i stor utsträckning är beroende av smidiga flöden vid några få maritima flaskhalsar. Avgörande är inte bara den totala omfattningen av den berörda handeln, utan även beroendet hos enskilda branscher och produkter. För logistikbranschen innebär detta att förbereda transportkedjor i god tid för potentiella störningar och ha riskerna i de globala nätverken i
